Tiden flyger iväg och om ett par dagar fyller lillkillen 6 månader.Vardagen fungrar väldigt bra just nu. På dagarna är hundarna med Tommy på jobbet och där sköter de sig galant. När vi är ute är Quick lös nästan jämt och har inga problem att möta andra hundar eller människor även om han gärna leker/hälsar om han får. Då han har lärt sig leka fint har även barnen börjat lekträna med honom. Framförallt har de fått lära sig byta föremålsleken och att kunna säga tack för att i nästa sekund lämna tillbaka föremålet. Tror det är ett jättebra sätt att bygga en fin relation med barnen samt att förebygga eventuella vaktbeteenden om de skulle poppa upp i framtiden. I träningen har jag senaste veckorna lagt mycket tid på att träna in en på och av knapp för den ingick tydligen inte i paketet från början.   Målet är att han ska kunna ligga uppbunden och ta det lugnt även om jag tränar med Smilla. Där är vi inte riktigt ännu men den senaste tidens strukturerade träning har gett väldigt bra resultat. Nu lägger han sig ner nästan direkt när jag bundit upp honom även när vi tränar på klubben och hemma kan jag tom göra lite lugna övningar med Smilla samtidigt. Jag har också funderat mycket på hur jag vill ha fjärrdirigeringen och kommit fram till att jag vill ha låsta bakben och parallella framben i alla skiften. Vi har precis börjat få till skiftet sitt-stå även om rörelsen än så länge är lite överdriven   Här är en liten film från gårdagens träningspass där det tyvärr vädret inte var det bästa...

Det blev en veckas "extrasemester" då vi passade på att åka upp till Åre och hälsa på släkt och vänner. Fjället är som allra vackrast just nu när det exploderar i färg och vi hann med några fina vandringsturer. Här kommer lite semesterbilder!

Fina familjen på väg mot skutans topp.

Smilla njuter av utsikten

Medans Quick roar sig på sitt sätt...

 Snön var nästan lika spännande som kameran.

Frostig morgonstund

Soliga dagar

Vackra Blanktjärnarna

Bästa vedsamlarna

  Full rulle!

Vi längtar redan till nästa höst!

Efter att blivit bortlottad från massvis av tävlingar, glömt slutapporten i spåret samt missat uppflytt med några ynka poäng pga att vi avstått platsliggningen blev vi i går äntligen uppflyttade till högre spår! Jag var inte ens säker på att vi skulle tävla då Smilla är fruktansvärt skendräktig just nu vilket gör henne låg, okoncentrerad och orkeslös. Förra veckan tappade hon bort sig i ett spår för första gången på väldigt länge....

 Påsläppet i spåret var också lite tveksamt men när hon väl hittat första pinnen var hon med i matchen igen. Hon var helvild och så på i linan att jag valde att lägga henne en kort stund efter varje apport för att hon skulle koncentrera upp sig. Vi bokstavligen sprang runt spåret på knappt 13 minuter....  En apport blev tyvärr kvar i spåret så det var ju lite synd.

Men spåret tog mycket på krafterna den här dagen vilket märktes i lydnadsprogramet där hon hade dålig fart i budföring (som är typ det roligaste hon vet), inkallning och apportering. Hon höll i alla fall ihop ganska bra och hade en fin attityd. Väldigt skönt eftersom vi för två veckor sedan valde att bryta en lydnadsklass 3 tävling pga att hon inte var med alls. Det som tyvärr inte funkade var krypet, tror hon tyckte det var lite för blött i gräset. Det roligaste var platsliggningen. Alla som tränat med oss senaste året vet vilket sjukt jobb vi lagt ner på att reparera detta moment efter en incident i lydnads 2:an förra året. Jag hade bestämt mig för att lägga  om det kändes ok med de andra hundarna. Det gjorde det även om Smilla faktiskt var den enda hunden som låg lugnt och tyst och fick 10:or av båda domarna!  Så här såg poängen ut:

Påsläpp spår 8.5 - 9 tveksamt

Spår  9 - 9

Budföring med skott 10 - 10

Platsliggning med skott 10 - 10

FF  8 -8 snett sitt, dk

Framförgående 9 - 8 vänder upp vid halt

Plattsläggande  6-7 dk, sent läggande

Inkallning 10 - 8 tempo

Kryp 5 - 5   Hög, dk

Apportering  9 - 8  tempo

Hopp     8.5 - 10 Snett sättande

Totalt blev det 516 poäng vilket även räckte till klassvinst. Så himla stolt över bästa tjejen. Nu blir det fokus på agilityn som vi snart ska tävla igen innan vi tar tag i högremomenten! 

Tiden flyger iväg och plötstligt har den ulliga gulliga valpen försvunnit. I stället har vi nu en skranglig och rätt anskrämlig filur som far fram här hemma som en tornado. Vi har nu börjat lära känna varandra riktigt bra och det börjar tydligt visa sig vad vi kommer att få jobba mycket på och vad som kommer vara lite lättare. Han är väldigt "på" och jag är SÅ glad att vi tränat mycket på passiviteten även om jag är långt ifrån nöjd med denna. Så vår träning kommer även fortsättningsvis bestå av 99 % passivitetsträning. Det som är positivt är att när han väl arbetar har han inga problem att koncentrera sig och ljudar aldrig. En egenskap som jag verkligen uppskattar är att han är totalt omöjlig att få på dåligt humör. Han är alltid glad och gillar både andra människor och hundar. Han är också  väldigt stabil och jag har än så länge inte sett honom reagera med den minsta rädsla vid ett enda tillfälle. Han lyssnar jättebra och sticker aldrig efter joggare, andra hundar eller annat. Vi har dock ett speciellt problem som började redan när han var riktigt liten och det är att passera öppna dörrar. Det fixar han inte utan MÅSTE då bara kila in och kolla en snabbis innan han kommer...  Så varje gång vi passerar lador, hus eller andra byggnader gäller det att ligga steget före och kolla att ingen dörr står lite halvöppen för annars är han inne där innan man hunnit reagera.  Vår älskade tokstolle, men alla har väll sina svagheter.  En sak är säker; när killen blir tonåring lär vi få hålla i hatten...