Idag var jag Ulla och Eva i Arningehallen och tränade. Smilla skötte sig ok men känslan var inte på topp. Med Quick blev det troligtvis det mest katastrofala träningspasset någonsin. Han var väldigt okoncentrerad och yvig. Vanligtvis har han inga bekymmer med grejer runt planen men i dag for han i väg och snodde saker i tid o otid. Dessutom ligger hallen i ett hunddagis och när folk kom och hämtade sina hundar titt som tätt blev störningen helt enkelt för stor. Som grädde på moset var det väldigt mycket spännande dofter där just idag... Men inget ont som inte har något gott med sig, nu vet vi i allafall på vad vi ska träna på framöver. Det skönaste med den där hunden är att han gör en glad även när han inte kan sköta sig.  Nästa veckas träningsmål blir förutom störningsträning att få till ingångarna. De funkar fint när vi bara tränar dem men när vi sätter i hop hela moment blir de sämre. I dag var jag dessutom dum nog att göra en hopp-apport med ingång vilket han aldrig gjort förut, jätteklantigt förståss, men en gång är ingen gång och han gjorde faktiskt också dumma saker i dag. Sådann matte sådann hund... Här kommer i allafall en filmsnutt som bra sammanfattar dagens pass med den svart vita. Film nedladdningen strular men klicka på länken nedan!

http://www.youtube.com/watch?v=EgFrJLTM5ww&feature=youtu.be

Quick har verkligen gått in i en ny fas av sitt liv nu. Han är sådär härligt naivt "unghundig", tror världen är god och han själv odödlig. Envis som en åsna och hittar på en del hyss. Som tur är är det ganska oförargliga saker såsom exempelvis att han kan få för sig att göra ett ärevarv runt appelplanen innan träningen bara för att det "liksom kliar i benen". Det som är skönt är att han fortfarande är supersnäll med allt och alla. Andra hundar ignorerar han om dom beter sig illa och när han leker är han väldigt duktig på att anpassa leken efter den andra hunden. Kanske är hans sociala förmåga i olika lägen det som jag värdesätter allra mest, Han lever verkligen upp till talesättet att "är man stor måste man vara snäll". Snart blir killen 10 månader och tävlingsmyndig, men tävlingsmogen lär han inte vara på ett bra tag tokmonstret. I dag var vi ute hos Anne och tränade. På en timme lyckades han gå från att vara totalt helgalen till att faktiskt kunna göra en jättefin, lugn och koncentrerad vittringsövning. Vi fick pröva att göra det svårare än vi gjort tidigare då han förutom 5 burkar även hade ett gäng lösa apporter runt omkring. Han fixade det galant och markerade rätt burk utan att plocka de lösa apporterna.   Finaste svart-vita, vad tråkigt livet vore utan dig!

...vad är det för galet svårt moment. Känns som om det momentet kommer vara den avgörande faktorn för om det kommer bli någon högrestart i år eller inte. Ångrar så himla mycket att vi inte börjat träna detta för länge sen, men precis som i lydnaden har vi i brukset tänkt "klass för klass", helt värdelöst.  Med Quick tänker jag precis tvärtom, och började tidigt med grunderna för de  moment som tar lång tid att få till bra, oavsett vilken klass momenten är i.  På något sätt har jag dock förträngt framåtsändandet men nu ska det bli ändring på det!  I dag började vi lite smått med att träna på att låsa blicken framåt vilket gick över förväntan. Vi har en start!!   

Två härliga dagar har det varit på husdjursmässan i Kista där vi tävlat med vårt lag Fyra ESS i leken. Denna gång var vi dock bara tre ESS (Engelsk springer spaniel) som kom till start. Laget är ett skojlag där syftet är att hundarna ska få träna och vi förare ska kunna diska oss om vi behöver utan att känna press från laget. Dom andra har mer rutinerade hundar i ett annat seriöst lag som heter Springerligan som också var med dessa dagar och lyckades med den fantastiska bedriften att kamma hem 4 SM pinnar av 4 möjliga! Jag och Smilla är ju egentligen inte ens startklara i klass 1 och banorna var mellan klass 2 och 3 enligt de som vet så det var såklart alldelles för svårt för oss. Tyckte ändå vi klarade oss fint, det är framförallt slalomen som vi inte lärt oss så där blev det strul såklart. Diskade oss i 2 lopp och gick runt på 10 fel + tidsfel i de andra 2. Filmerna är från andra dagens lopp. Första banan slutade med en raksträcka där hundarna skulle ta 2 tunnlar i rad och sedan ett hopphinder. På nästa bana hade de lagt två likadana "rakor" men då skulle hundarna inte ta tunnlarna i rad vilket ledde till en hel del diskade ekipage. Den svårigheten klarade Smilla men i stället blev det strul på slalomet (måste nog träna lite mer på det   ). Sjukt roligt hadde vi i allafall och efter tävlingarna satte jag upp 3 träningsmål som vi ska jobba mot till nästa lagtävling:

• Ingångar i slalomet och kunna jobba mer självständigt där.
• Raksträckor, träna mer på "fram" samt att det ligger hinder efter tunnel i dessa.
• Skick till tunnel med osynlig ingång.

Naturligtvis har vi 1000 saker till att träna på men eftersom vi inte har tid att träna så mycket tror jag det är bra att fokusera på några saker i taget.

Nyårsafton är över och det känns skönt att det gick så himla bra för Quick. Dom skjuter ju rejält här på 12-slaget och under dagen fick hundarna jobba ordentligt ute i skogen för att vara trötta till kvällen. Sista promenaden kunde dock ha slutat i katastrof då vi hamnade rätt i värsta fyrverkeribombandet, mitt i skogen och klockan 16 på eftermiddagen. Tack och lov reagerade hundarna inte alls utan fortsatte leka med varandra. Quicks största bekymmer under kvällen var sedan att vi andra aldrig gick och la oss. Den där bortskämda killen sover ju bara i sängen och vägrar gå och lägga sig ensam.  Vid 11- snåret gav han tillslut upp och lunkade tjurigt in i sovrummet. Mer dramatiskt än så blev inte hans första nyår. Fast särskilt förvånad är jag inte, hela världen skulle nog kunna rasa samman och han skulle bara vifta glatt på svansen och undra om det var något kul på gång. Tror faktiskt aldrig jag haft en så himla stabil hund, hoppas det håller i sig......

I dag har jag roat mig med att kolla in vilka tävlingar vi ska satsa på nästa år. Tror bara det blir ett par inomhustävlingar i februari-mars för Smilla och sen struntar vi i lydnaden oavsett hur det gått. Sedan blir det bara bruks för hela slanten. Har förhandlat med barnen så att de lovat att ställa upp som grupp minst ett par gånger i veckan, mot en liten belöning förståss...  Hemmaklubben har ett högrespår i slutet av maj och drömmen vore att vara startklara tills dess. Så nu jäklar nu kör vi !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!