I dag gjorde vi något väldigt otippat. Vi debuterade i freestyle. Vet egentligen ingenting om sporten men tyckte det verkade kul att testa. Slutade med finfin kritik, uppflytt och en 6:e placering bland nästan 40 hundar. Domarna gillade programmet och vi kommer kunna använda samma program om vi skulle få för oss att testa klass 2.  Finns en hel del detaljer som går att förbättra.   

Vi har blivit sjuka. Drabbats av rapportfeber. De senaste veckorna har både jag och Tommy varit jättepeppade och lyckats få flera pass även på veckodagarna. Jag och Alvin är ju hemma på måndagar och i måndags mötte vi upp Tommy på hans lunch för att köra ett litet pass. Eftersom det fortfarande är mörkt på kvällarna får även eftermiddagspassen bli relativt korta.  Den senaste veckan har sett ut så här:

Pass 1: 7 x 200 m rätt klurig sträcka. Fokus på snygga framföringar och tysta starter.

Pass 2: B-A 200 m

             A- C 350 m ,klurig förlängning

             C-A 350 m sprang i väg fint trots att han kommit in "bakifrån" i förlängningen

             A- B 200 m Förkortade så att Smilla skulle få springa ett skick med draghjälp från Quick. Det gick super och hon kommer helt klart få hänga med på dom kortare passen!

Pass 3: 450 m frispår med tillbakaskick. Tommy som var hemma först från jobbet gick ut spåret som på så sätt fick lite liggtid. Jag plockade upp Quick hemma och gick ner i skogen där han fick spåra i koppel de första 15 metrarna. Sedan tog jag tillbaka honom till starten och skickade. Gick super han kom in till Tommy precis rätt väg. På tillbakaskicket valde han dock fel väg från Tommy men måste ändå hittat rätt då han kom in till mig utan problem. 

Pass 4: I dag lyckades vi komma tidigt från jobbet och beslutade oss för att testa ett längre skick utan hjälp. Vi valde en enkel sträcka och Tommy fick gå ut till B.

B-A 800 m Tommy skulle testa att ge honom en korvbit vid starten för att få honom tyst med följd att han blev lite osäker på uppgiften och sprang ut lite tveksamt. Han gav ett till kommando och då for han iväg utan problem!

A-C 1100 m. Vi bestämde oss för att testa att lägga på en enkel förlängning på 300 m. När Quick skulle springa från mig sprang han ut och stannade efter 20 m. Känns som det är en grej han tar till när han blir lite osäker. Jag följde Petris råd och marschade på honom och han drog iväg. Sen gick det med en faslig fart hela vägen fram till Tommy! 1100 m utan visning, vi är i rapporthimlen och febertempen har nu stigit ytterligare!!!!   Så trist att vi missar helgens träning med gänget men det kommer förhoppningsvis många,många fler framöver! 

I helgen har vi kört en massa rapport. I lördags var vi i Enköping där planen var att Taylor och Quick skulle få pröva en längre sträcka med draghjälp av rutinerade Dia. Jag gick iväg till B vilket nog var dagens miss eftersom Quick har rätt mycket mer dragning till mig mammagris som han är ha,ha   . På den 1100 meter långa sträckan ut till B-stationen hann han nog glömma bort uppgiften helt. På stationen hade han järnkoll på mig och då han inte är intresserad av andra hundar som jobbar gick han inte alls igång på att se Dia sticka iväg.  Possitivt i många fall, tror exempelvis han kommer fixa hundmöten i banan fint, negativt denna gång då vi tänkt använda det som retning. Quick gick ut som nummer två men vände. Taylor som gick efter sprang lite längre men kom även hon tillbaka. Vi bestämde att Dia skulle springa tillbaka och vi skulle göra ett nytt försök på hennes tredje skick men då låta Taylor gå som tvåa. Det fungerade inte så då beslöt vi att inte testa med Quick utan A-stationen fick komma och visa sig och sedan förkortade vi banan rejält till kanske 300 m. Då var det inga problem och andra skicket gick också bra. På tredje skicket hade dom gjort en liten förlängning på ca 200 m. Quick körde ett kort skallstopp på vägen men sen gick det bra. Efter träningen bjöd Emma och Robin på en fantastisk lunch, rapportgruppen äger när det gäller att ta hand om sina medlemmar på bästa sätt! 

Dagen efter hade Tommy(!)  gjort en ny plan. Vi gjorde en A- station och gick sedan tillsammans 1150 m till B. Sedan sprang jag tillbaka till A innan Tommy skickade. Då kom han i världens fart. Sedan joggade Tommy upp till oss på A hälsade och sprang tillbaka. Var lite nervös om det var dumt att skicka ytterligare en långsträcka och åt Tommys håll dessutom. Men behövde bara koppla loss från trädet för att fatta att det skulle funka. Så sjukt taggad!. Vi avslutade med att jag jogga upp till B och sedan stack iväg. Efter 2 minuter släppte Tommy i väg Quick så att han fick jaga ifatt mig på sträckan vilket blev en toppenbelöning efter 650 m

Från och med denna vecka har vi tagit upp fysschemat efter lite julledigt och igår var vi ute och premiäråkte skidor på Norrviken tillsammans med Malena och Tjapp. Ca 8 kilometer ospårat i rätt tung snö och hundarna var faktiskt duktiga och kämpade på. Ingen av dom har ju dragit på skidor förr. När vi skulle åka hem upptäckte jag att jag tappat bilnyckeln.  Så då blev det en till 8 kilometers runda i nu ännu blötare och jobbigare snö. Dessvärre var nyckeln borta, vår enda dessutom. 6-10 dagar får vi vänta på en ny nyckel hur surt som helst, dessutom ligger halva mitt liv i den där bilen.Tommy och Smilla gav sig ut och letade senare på kvällen men då hade skidspåren blåst igen totalt :(. Jag och Quick var HELT slut efter turen men bestämde ändå för att åka på ridhusträningen för att åtminstone fika,prata hund och tänka på något annat. Var ju ett väldigt bra tillfälle att träna platsen vilket gick rätt bra. Så fort vi kom in i ridhuset var Quick helpå och det blev även lite uthållighetsträning i fotgåendet, framåtsändandeträning och lite inkallande med ställande. Sjukt imponerad över hur han efter en riktigt tuff dag kan gå in i ett lydnadspass och ändå ge 110 %. I dag är det dock soffläge för oss alla ha,ha

Här är vi lyckliga och tror vi ska få åka hem och dricka varm choklad efter ett härligt pass. Grundlurade....

Quick tredje hunden bortifrån sett. För första gången på väldigt länge när vi platsat med andra hundar valde jag att gå ut på lite längre avstånd.

nnnn

Inför 2015 har jag bestämt mig för att jag och Quick kommer satsa enbart på brukset. Möjligheten finns att vi startar en LKl 2 om tävlingssuget infinner sig men annars är det bruks till 100 %. Under julen har vi hunnit med massor av träning i alla grenarna och jag har försökt se över hur vi ligger till och funderat över vad vi ska sträva mot under 2015.

I Rapporten hoppas vi komma ut och tävla lägre klass. Resultatet är inte så viktigt mer en rolig grej att få göra ihop med Tommy. I jul har vi tränat en del och i söndags var vi i Enköping och tränade med bästa gruppen. Fokus var liggtider men vi fick även med andra bra träningsbitar. Quick har varit lite slarvig med förlängningarna och så även denna gång då han sicksackade sig in till stationen och kom in fel väg. Jag ville skicka sist så att han skulle få lite hjälp av de andra hundarna eftersom det skulle bli svårt att skicka ut honom från ett ställe han inte kommit från. Men då bestämde Petri att han skulle gå först för att det skulle bli en bra erfarenhet även om vi skulle behöva hjälpa honom. Så jag skickade och han stannade efter 20 m och tittade på mig. Då sa jag marsch och han sprang ytterligare en bit. Efter ett kommando till bestämde han sig och sprang hela vägen tillbaka till A.  Bästa svartvita!  På Tommys station hade en hund lite problem att komma iväg och fick gå tillbaka till uppbindningsplatsen för att skickas efter de andra. Sånt händer ju aldrig när man är själv och få ju ses som bra träning då det är något som man kan råka ut för på tävling.

I Söket kommer vi inte ha några tävlingsmål alls. Jag har ingen stress att komma ut på tävlingsbanan eftersom vi ska tävla i andra grenar. I stället tänker jag fortsätta jobba enligt planen jag fick med från Anitakursen, att han ska kunna gå en hel elitbana med många tomslag och ett riktigt fint system innan vi startar lägreklass. I dag hade vi ett helt magiskt pass, kanske vårt allra bästa, där alla slag blev grymt fina. Vi jobbade både med station 1 och 2 och figgarna var bra dolda så han fick jobba på med vittringen. Det roligaste var att jag testade ett tomslag som blev precis så som vår målbild ser ut. Spikrakt ut 60 m och drev sedan framåt i banan, kom på min inkallning passerade o snuddade mig i full fart för att sedan få träff rakt ut på andra sidan. Så grymt! Hans livs andra tomslag. Markeringarna är stensäkra och i skogen finns inga skalltendenser förutom när han leker med figgen. Däremot kommer jag inte introducera fastrullen förrän han i princip är tävlingsklar enligt kriterierna ovan då jag tror det kommer gå snabbt att lära in och ju säkrare han blir i uppgiften dessto mindre risk för blindningar i framtiden.

I Spåret är målet att tävla högre klass och skulle vi bli uppflyttade under våren finns drömmen där om eliten i höst. Spåret är den gren vi tränar minst och planerar att tävla mest i i år. Helt logiskt ha,ha, Men faktum är att de gånger vi kommer ut överträffar han sig själv varje gång. Av någon anledning har han blivit noggrannare och mera markbunden än någonsin, kanske har det med frispåren vi kört för rapporten att göra? Där har han sprungit rätt kluriga spår upp till 800 m. Vi behöver däremot träna på att han ska gå ut rakt och fint i spårupptagen och inte fara omkring så mycket men han hittar spåret och än så länge har vi 100 % framspår vilket känns riktigt bra. Uppletandet behöver vi också ta tag i igen. Lydnadsdelen börjar se fin ut. Vi har tränat en del framåtsändande under jullovet och där är utgången och saktagåendet riktigt bra men han behöver fortfarande lite stöd vid brytpunkten. Häromdagen prövade vi också att sätta ihop både inkallande med ställande och inkallande med ställande och läggande och det gick verkligen långt över förväntan. Apporteringarna är ju hans favorit och krypet pillar vi just nu med att få baken ännu tightare mot marken. Sen är det platsen som spökar men vi kämpar. Känns verkligen surt att det är det enda moment som vi verkligen har svårt för. Men skam den som ger sig! Nu har vi verkligen kört hårt under jullovet och har några rätt lugna veckor framför oss då det brukar var mycket att göra på jobbet så här i början av terminen. Men vi är så sjukt träningstaggade!

Dessutom hoppas vi komma med på ett mt under året. För Smillas del blir det inga mål alls utan mer förhoppningar om att hon ska få hålla sig frisk och medicinfri. Kanske bir det lite fler rallytävlingar framöver.   

Bild snodd av Malin..