Sedan november har vi haft en liten lydnadsdipp. Visst har vi tränat lydnad men planering och utvärdering av passen har varit rätt kass. Quick har varit ganska okoncentrerad i vardagen under en period och även om han gjort det han ska på träningspassen har vi inte riktigt haft den där vanliga känslan. Han har dessutom blivit extremt fixerad av vissa tikar, konstigt nog inte löptikar utan ungtikar. Så sista månaderna har vi därför tillbringat mest tid i skogen då jag inte haft någon större motivation för lydnadsträning. För ett par veckor sedan kom dock lydnadsinspirationen tillbaka och vi prövade bland annat att köra en kortare kedja. Då fick vi ett kvitto på hur det blir om man inte planerar sin träning. Vi har nog tränat ca 95 % moment och detaljer och 5 % kedjor och uthållighet under en väldigt lång tid. Med sån träning kommer ljuden som ett brev på posten för en hund som Quick. Så de senaste veckorna har jag försökt strukturera upp träningen ordentligt och nu kör vi projekt ljudsanering. Inför varje pass planerar jag exakt vad vi ska göra och ser till att det blir en bra balans mellan kedjor och detaljträning. Jag försöker göra kedjorna så att vi tränar på att växla mellan moment med olika aktivitetsnivåer och försöker ha en bra plan där för vart belöningarna ska ligga. Inte lätt alls och jag ägnar nog lika mycket tid åt att klura på träningen som att träna ha,ha. Men kul är det och nu är vi verkligen på G igen!

Quick har ju nära till ljud men med genomtänkt träning är det egentligen inte något stort problem. Störst risk för ljud är det vid alla starter och vid väntan. I fotgåendet kan han ljuda första steget men klarar sedan att hålla riktigt långa fotgåenden utan minsta pip. Troligtvis har jag byggt för stor förväntan i starterna.  Ett moment som kan ge både start och väntansljud i är apporteringarna. Där har vi senaste veckorna testat lite olika strategier: omvänt lockande med godis innan skick, att jag går och lägger ut apporten men istället för att skicka gör vi helt om och gör något annat moment samt "rapportapport", dvs. att ge en godisbit samtidigt som jag skickar. Alla sätten fungerar rätt bra så vi kommer jobba på så. I går länkade vi apporteringen med skallet. Just nu är det en ganska svår kedja då han blir rätt gasad av apporteringen och sedan ska sitta tyst innan skallet. Även om vi gjorde tystnaden något kortare känner jag mig väldigt nöjd med den kedjan. Känns som senaste veckornas träning ändå gett lite resultat. Valde att belöna skallet då han skällt lite ojämnt senaste gångerna. Ett annat problem vi haft med tungen är att han griper den snett. Detta har vi försökt träna på men inte lyckats få till bra. Tycker ändå han har fin fart (ibland glömmer jag nästan att den ändå väger 4 kilo) så kanske får vi leva med de sneda gripandena. 

Antiljudträning med "rapportapport"

Kedja tung och skall