Nu har vi slagit om till vintertid vilket betyder att träningsmöjligheterna blir något begränsade då det är mörkt när vi kommer hem från jobbet. Det känns inte heller lika lockande att ta sig ur soffan och åka i väg till klubben. En rapporttävling återstår och sedan kommer november till stor del handla om vila och återhämtning för vår del innan inomhussäsongen drar i gång. För ett par veckor sedan startade vi vår andra högrerapport som blev en kort historia då Quick tjuvstartade från Tommy. Dessförinnan hade han varit odräglig i framföringen och blandannat sprungit fram till domaren. Tommy som alltid är positiv annars sammanfattade det som att det gått "skitdåligt"   Men inget ont som inte har något gott med sig för plötsligt har Tommy och Quick börjat träna fotgående på luncherna!  På lördag ska dom i väg på räddningsträning där Tommy kommer få en stor utmaning i att få samarbetet att fungera då Quick är väldigt kär i några av tikarna där. Quick är ju lurig på så sätt att man måste ha "tummen i ögat" hela tiden i sådana situationer men samtidigt få honom att förstå att man själv är mer värd än allt annat som lockar. Så det blir jättenyttig träning för dom båda.  Själv är jag helnöjd att jag nått ett av mina största mål med rapporten att lura in Tommy i hundträsket.  Under hösten har vi varit och tränat fyra gånger för Frida Wallen. Vi har ju gått rätt mycket för olika instruktörer men hon är nog den som passar mig och Quick bäst. Det vi framförallt har jobbat med är platsen. Där har vi kört belöning bakom, friande på avstånd och trygghet från en annnan person (Frida) när han ligger och jag är dold. Det känns som detta har gett resultat då han ligger mycket bättre nu. Han kan pipa men då av belöningsförväntan vilket är så mycket bättre än otrygghetspip.  Om ett par veckor ska vi dit igen och då ska vi testa att lägga på skottet.

  Nu sista gången tittade vi på lite andra moment och jag kedjade några av högremomenten för att Frida skulle se våra brister. Vi fick flera bra tankar med oss, framförallt i krypet som jag har tänkt att vi ska pilla med i vinter. Vi nådde ju vårt mål med en 8:a nu i höst så nästa år satsar vi på 9:an! Utifrån Fridas och mina egna tankar har jag gjort en plan för vinterns lydnadsträning. Målet är att vi ska vara redo för eliten när våren kommer!

Fotgående: Tyckte Frida var super och jag känner också att det är riktigt bra just nu. I vinter ska vi lägga lite tid på stegförflyttningarna. Tycker han har en fantastisk attityd som jag verkligen vill bevara.

Inkallande med ställande och läggande: Lite av ett hatmoment då han dels har svårt med lämnandena och dels inte har riktigt så snabba stopp som jag vill ha. Det som är bra är att han har en jäkla fart och bra signalkontroll på läggandet så det kommer vi kunna lägga på rätt snart. Frida tyckte precis som Siv att jag ska fortsätta "överaska" honom under sträckan jag lämnar då det är den som är kritisk, 75 meter är så långt.... Jag ska också bli bättre att hålla på kriterierna och göra om när jag inte är nöjd med stoppen. 

Framåtsändandet: Kommer vi fortsätta träna som vi gjort och vara noggranna med att komma i håg att belöna alla delar. I onsdags gjorde han det så  fint att Fridas kommentar var att "han hade ett framåtsändande som folk skulle döda för". Det kändes såklart roligt även om det tyvärr inte alltid blir sådär fint. 

Kryp: Han blir gärna lite hög stundtals. Fridas tips var att jobba upp huvudet ännu mer på honom så att han verkligen måste jobba med armbågarna. Vi har även tittat på svängarna och dom förstår han bra så det är tekniken vi behöver förändra lite. Har testat några pass och tror faktiskt att det kan vara ett bra vinterprojekt.

  Skallet: Här fick jag en rejäl tankeställare då jag insåg att jag faktiskt inte lärt honom kommandot "tyst". Nu när det blir 2 x skall är det viktigt att han verkligen förstår det. Så i vinter ska vi plocka ut tystnaden och belöna upp den så vi slipper onödiga osäkerhetspip. 

Tungapport och metallapport: Fin fart och gripanden. Däremot behöver vi träna ingångarna

Hopp: Fungerar bra

Stegen: Fungerar bra

Efter tävlingen i september har fokus legat på rapporten så det har inte blivit något spårande alls. I måndags stack vi ut på ett mörkerspår vilket inte var det klokaste med en hund som inte fått spåra på en månad. Full fart och med livet som insats liksom.  Dagen efter la jag ett tokklurigt spår med spetsvinklar och övergångar mellan asfalt, skog, äng och grus. Då gick det mycket bättre och alla pinnar kom in som dom skulle. 

Vad gör Smilla då? Just nu mår hon bra och är kortsisonfri men eftersom det kommer bakslag bara jag tänker träning får hon nu mest spåra lite. Däremot gör Alvin tappra försök att få henne att lyda. Går sådär men Smilla är helnöjd eftersom det blir godis oavsett vad hon gör