I fredags åkte vi ner till Linköping för en lägerhelg med räddningsutbildningen. Vi var nog alla lika överaskade över hur fint boendet var, ett trevligt vandrahem precis vid Göta kanal. Helt klart ett ställe vi kommer att besöka fler gånger!

Quick och jag fick dela rum med Cilla och Bella så burarna fick stanna kvar i bilarna och hundarna var helnöjda   Syftet med helgen var att få riktigt tuff ruinmiljö och på lördagen bar det av till ett stenbrott i Borghamn. Quick är ju miljöberörd och när jag såg området kände jag mig osäker på om han skulle klara det alls men han jobbade på mycket bättre än väntat. Framförallt gillade jag att han löste alla svårigheter på egen hand utan att be mig om hjälp trots att han inte är helt bekväm i miljön.   

På kvällen blev det gemensam middag och kall dryck på vandrarhemmets restaurang, supertrevligt. I morse åkte vi till Malmberget och en tipp där miljön var ännu bökigare . Men även i dag genomförde han jobbet trots att han var berörd.   Instruktörerna menade att hans drivkraft att hitta figuranten är så stor att han övervinner miljöosäkerheten, men den finns ju ändå där och att köra långa tomsök i den här typen av miljö kommer bli en utmaning. Delprov 2 och slutprovet går inte i riktigt i sån här tuff miljö men för att klara de internationella proven krävs det. 

Jag har länge funderat kring Quicks miljöberördhet och efter helgen känns det klart att vi skulle behöva mängdträna den här typen av miljöer för att han ska kunna röra sig obekymrat där. En sådan typ av träning skulle betyda en stor fysisk belastning för hunden och med Quicks artrostå är jag inte beredd att utsätta honom för det. Även om vi älskar räddningen gör vi mycket annat roligt också och det absolut viktigaste för mig är att han får hålla många år framöver. Att ta ett räddningscert på lite "tur" och sedan inte kunna gå vidare känns inte som något jag är intresserad av. Därför tog jag i dag beslutet att hoppa av utbildningen. Det har varit ett fantastiskt år och den här utbildningen kan inte alls jämföras med den jag gick med Smilla. Vi har lärt oss massor som vi kommer ha nytta av i framtiden och jag är rätt säker att vi kommer hänga på då och då och träna lite ytsök. Vi fick dessutom avsluta med en riktig toppenhelg  Nu kommer vi att satsa fullt ut på brukset och utan den belastning som räddningsträningen innebär kanske det också finns möjlighet att vi kan köra lite lättare rapportträning igen. Quick ska få en ordentlig fyskoll framöver så vi får se vad dom säger då.   

Min bästa kämpe 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I helgen gick Svenska Räddningshundsförenings årliga lagtävling av stapeln. Vårt lag "Räddare kan ingen vara" fick ett avhopp tidigare i höst och plockade då in Taylors husse Uffe. Taylor kunde själv inte delta men Uffe hängde med som teamledare, någ...

Det är först nu när vi hoppat av räddningsutbildningen som jag inser vilka oceaner av tid vi lagt ner. Skulle tippa att vi tränat räddning i snitt ca 10 timmar per vecka senaste året. Lägger man sedan till spår upplet, lydnadsträning, vanliga hundäga...

Var länge sedan det blev något bloggat nu. I slutet av sommaren kände vi oss äntligen säkra på platsen och startade klass 2 i Skutskär. En knäpptyst och trygg hund i platsen var dagens seger. Som startnummer 1 var det var det nästan omöjligt att ladd...

I onsdags åkte jag och Quick ner till Skövde för att vara med på räddningsläger. Då boendet bestod av två omklädningsrum som alla skulle dela på tog jag med tältet som verkade som ett klart mer lockande alternativ. Men då jag för en gång skull anländ...

 Så var semestern i full gång och hela gänget har installerat sig i stugan i Dala-Floda. Vädret har varit perfekt och vi har redan hunnit med massor med skogsarbete. Att planera och reka områden här uppe är minst lika kul som själva träningen. Det fi...