Senaste dagarna har det regnat nästan oavbrutet. Efter förra veckans supervärme känns det faktiskt rätt okej. Hundarna är helnöjda och Smilla har fått spåra och lydnadsträna och Quick har hunnit med ett par rapportpass. Smilla är en dröm i spåret med sin svans som går som en helikopter. Inte lika drömlik i lydnaden tyvärr, ha ha. Vårt mål med rapporten är att vara klara för högre i september. Quick har inga problem med sträckan utan vårt problem har varit  att han stoppar efter 20 m när det blir svårt och man då ibland behöver lägga till ett dk för att han ska springa. En svårighet har varit att springa tillbaka i förlängningen vilket gör att tredje skicket nog kommer bli en utmaning i högre. Vi har kört rätt mycket motivationspass där vi bland annat förlängt både A och B. Vissa pass har han även fått en visning på fjärde skicket om han gjort de andra skicken riktigt bra. Stoppen har uteblivit helt senaste tiden och idag fick vi ett riktigt bra kvitto på att träningen funkat. Tommy gick ut en i princip obanad grundsträcka på 600 m. B-A var inga problem alls. Därefter gjorde han en riktigt klurig förlängning på straxt över 200 m. Inte heller A-C var några problem men Quick var rätt trött när han kom in då i princip hela sträckan gick i uppförsbacke. När Tommy sedan skickade i väg på tredje sträckan sprang han i väg åt totalt fel håll. Efter ett tag fick Tommy syn på honom en bit längre fram där han irrade runt. Sedan fick han plötsligt vind på sträckan och drog iväg! Helt klart måste vi träna massa förlängningar men en stor seger att det inte fanns i hans värld att stanna eller vända tillbaka trots att det blev svårt för honom! 

Nästa vecka tänkte vi dra igång lydnadsträningen för Quick igen. Det vi inte vilat från är platsen och där har det verkligen hänt grejer! Jag har ju haft en kampanj där Quick fått ligga varje dag med maten bakom sig. Senaste veckorna har vi börjat testa i alla olika miljöer vi kunnat komma på utom just tävlingsmässigt med andra hundar. Det kommer vara det sista steget eftersom det finns en sån fel känsla i det sammanhanget som vi verkligen vill radera ut. Däremot har vi lagt på klubben här med tävlingsmässigt kommendering vilket gick super. Eftersom oron alltid varit störst i början har jag försökt att lägga lång tid. För första gången börjar jag känna att vi kommer nog fixa det här jäkla momentet som spökat så länge. I går la jag honom på gräsplanen bredvid affären. Tommy satt i bilen och höll koll medan jag gick in och handla. Efter 30 sekunder hade han lyft hakan för ett par sekunder men sedan hade han lagt ner den och legat lugnt och tryggt tills dess att jag kom tillbaka en kvart senare. Inte ett endaste pip på hela tiden.   

Midsommar har som vanligt spenderats i Dala-Floda tillsammans med vänner och deras barn. Det hade utlovats regn men kom bara ett par skurar.Där i mellan blev det både sol och bad. Hundarna har betett sig som valpar båda två och sprungit och busat så pass mycket att jag fått beordra lite "tvångsvila" emellanåt. Nu väntar en veckas Stockholmshäng innan det blir Dalarna för resten av sommaren.

Äntligen har det blivit sommarlov! För Quicks del betyder det att vi sedan två veckor tillbaka har helvila från all lydnadsträning. Planen är att ta upp den igen framåt slutet av juli. Fram till dess blir det mest härliga promenader, simning och möjligen ett och annat peppigt skogspass. För Smilla som vilat sig genom våren är planen annorlunda. Just nu står hon på en väldigt låg dos kortison och jag tänker försöka se om det går att starta upp henne lite försiktigt under sommaren. OM hon skulle kännas okej vore drömmen att testa Nordic style. Den grenen känns ju som gjord för en spårgalning med två dagars special och en väldigt lätt lydnad med låg kofficient. För att få tävla krävs ett godkänt i högreklass vilket vi ju hann med innan hon blev dålig. Lydnaden är dock något vi behöver komma i gång och träna. I går var vi på en jätteintressant spårföreläsning på Danderyd-Täby BK och i samband med det fick Smilla träna lite. Insåg snabbt att hennes minne är som en guldfisks så vi måste börja om lite från början. Moment som läggande och ställande under gång hade hon aldrig hört talas om ha, ha. I Dalarna kommer vi också lägga en hel del tid på uppletandet som är en svårighet för tjejen. Hoppas,hoppas hon får hålla sig frisk och kry ?

Sommarfrisyren är fixad!

Ner som en pannkaka. ... Lite så kan vi sammanfatta helgens tävling. Jag och Tommy åkte upp till älgparken lördag kväll. Fick en jättegullig liten stuga och eftersom vi var helt själva där så kunde hundarna springa fritt ute. Framför stugan låg en "appellplan" och utanför det stängslet. Perfekt träning för hundarna som tillslut inte ens tittade åt älgarna.

På söndagen åkte vi till Ockelbo bk och vi drog nästan sista startnumret igen. Hade inga höga förväntningar på spåret då det som sagt strulat lite senaste tiden. Quick började med ett grymt upptag 10-10. Älskar trenden med bara framspår   Sedan överaskade han mig totalt med att spåra lugnt, metodiskt och noggrant hela vägen. Alla pinnar in samt en extra från ett tidigare spår. Var sjukt glad, min hund kan ju faktiskt spåra!!! Sedan var det dags för uppletande. Redan på väg ut i rutan upplevde jag honom som väldigt splittrad och ofokuserad. Försvann lååångt ut i rutan och var borta väldigt länge. Efter en stund kom han in med ett föremål men tyckte inte han verkade riktigt som vanligt utan verkade mest yra runt. Ett föremål till blev det och betyg 7-7.

Sedan kom lydnaden. Så gott som alla hanhundar hade betett sig som as och tappat koncentrationen på olika ställen på planen men Quick var asigast av dom alla. Fotgåendet gjorde han fint men det märktes att han var splittrad då han missade flera halter. Han brukar aldrig göra det varken på träning eller tävling. Betyg 7.5 - 7.5 I inkallningen la han sig och nosa på en fläck men fick i allafall till ett grymt ställande. Framåtsändandet började så jäkla fint, full fart ut till brytpunkten och där direkt ner till skritt. När han passerat gruppen och kom till punkten där alla andra hanar reagerat tvärstannar han och sätter ner näsan. Gick inte att övertala honom utan blev tvungen att dra bort honom från fläcken. Gick liksom inte att få kontakt alls.    Var sjukt arg och irriterad men hade i allafall sinnesnärvaro att inte bryta helt och gå av planen vilket skulle ha gett en riktigt dålig känsla inför framtiden. I stället avstod vi krypet och körde de sista tre momenten som jag vet att han har lätt för. Till råga på allt öppnade sig himlen och det kom världens hagelskur. Men innan alla fick springa in genomförde vi skallet 10-8 (ena domaren tyckte skallet var tunnt något jag inte alls förstod), Tungen 9-9.5 (ngt segt avslut) och hoppet 9 -9.5 (sent sitt). Så det blev ett riktigt bra avslut. På vägen hem var jag jäkligt sur och besviken på Quick. Hade inte Quicks farmor Lena övertalat mig att tänka om hade jag åkt hem och bokat kastreringstid direkt. Efter två timmars ältande med stackars Tommy i bilen lyckades jag i allafall se de positiva delarna. Brytpunkten i framåtsändandet som vi toktränat senaste tiden satt som ett smäck fast han var koko. De tre sista momenten som vi genomförde i tokhagel var inte bara godkända utan riktigt bra!. Och framförallt - fyra 10:or på spåret!!  Lite tröst var det också att våra träningskompisar presterat grymt denna dag. Lova och Bettan debutera klass 2 med vinst och uppflytt och Malena och Tjapp vann sitt lägrespår med uppflytt. Heja er!

Jag trodde tävlingssäsongen var över när jag plötsligt fick besked att vi kommit med på en tävling i Ockelbo. Var så många anmälningar och en hel del hemmaekipage så jag räknade iskallt med att inte åka. Men nu ska vi tydligen tävla. Var inte jättesugen att åka då Quick strulat en hel del med apporterna senaste tiden. Han är dessutom rätt påverkad av värmeomslaget. Men i går berättade Tommy att han bokat stuga åt oss i Ockelbo. I någon slags älgpark. Så nu ser jag det som en minisemester i stället. Skiter sig spåret får jag åka tillbaka till stugan och spana på älgar i stället ha,ha.   
I går fick vi också svar från Quicks hälsokoll. Värdena visade att han nyligen haft en fästinginfektion i kroppen. Bakterien fanns dock inte kvar längre. Förklarar kanske varför han var så overkligt trött på rapportlägret och på spårtävlingen hemma veckan efter.

I torsdsdags körde vi igenom hela högrelydnaden tävlingsmässigt. Känslan var sådär. Men när jag sen såg filmen blev jag ändå lite glad. Fotgåendet såg peppigt och fint ut även om jag upplevde det som okoncentrerat. Det bästa var i allafall framåtsändandet. En hel del detaljer att slipa på men första gången det funkar så här pass bra i en kedja. Han verkar verkligen fattat brytpunkten nu. I andra skicket är det ingen tjuvning utan jag var lite olydig och kommenderade före tävlingsledaren.

https://youtu.be/KR6DfYhYYL8

I dag åkte jag och Bettan till Fagersta för att mentaltesta Quick. Quick är ju en cool och stabil kille med en massa tryck i men man vet ju aldrig hur hunden reagerar i ett test. Men han var grymmare än jag någonsin kunnat föreställa mig och domarna var lyriska. De brister vi hade var att han inte ville gripa haren (precis som på mh) och att han tyckte det var viktigare att kolla om gumman i skogen lämnat något roligt där än att engagera sig i henne.  På haren blev det fel på maskinen så vi fick gå undan en lång stund för att sedan göra om momentet men det blev samma resultat gång 2, full fart ut och sedan ville han inte ta trasan. Men det kan vi leva med    Var väldigt imponerad att han samarbetade så fint med testledaren i leken och släden hanterade han på ett sätt som jag inte riktigt förväntat mig. Full kontroll, backade inte och jag hann inte knäppa loss kopplet innan han drog fram. Så jäkla bra . Testet slutade på galna  532 poäng så nu måste vi hitta någon som kan exteriörbeskriva så att vi får titeln korad. Bästa svartvita!   

Hanttering och Lek

Förföljande

Uthållighet

Figurraden 

Gumman i skogen

Överaskning

Skrammel

Avreaktion skrammel

Släden

Skotten

I dag var det tredje gången gillt för oss i högrespåret. Båda gångerna tidigare har vi kommit till apport två och sedan har det hänt något så jag var väldigt rädd att behöva bli besviken idag igen. Vårt påsläpp var inte förrän kl. 10.30 och innan dess hann Bettan och Lova köra sin appelldebut i spåret. Lova var inte så sugen på apporterna idag men klarade att spåra hela vägen. Grymt kul, nu är dom inne i bruksträsket på riktigt!   Eftersom någon bestämt att det betyder betyg 0 att strunta i apporterna hoppade dom lydnaden och anslöt sig till oss i skogen. Vi hann med en hel del pepptalk och pratade om hur man hanterar motgångar på tävling. Eftersom jag hatar kommentarer som "Åh vad synd" (låter SÅ trist och opeppigt) eller "nästa gång fixar ni det" (hur fasen vet du det liksom)  beslutade vi att Bettan istället skulle ropa till oss att vi var riktiga sopor och att jag lika gärna kunde börja samla frimärken om jag kom tillbaka utan slut. Sånt man själv tänker men som låter helknasigt om någon annan skulle säga det. Värsta grymma strategin, bara tanken på folks min när Bettan skulle stå och skrika på mig gjorde att det kändes helt ok om vi inte skulle lyckas ta oss runt. Ha,ha vem behöver mental träning när man har galna träningskompisar.    För tredje gången i rad gjorde han ett bra upptag och framspår. Betyget blev 10-9.5 Sedan spårade han på fint men tyvärr glömde vi tre apporter i spåret vilket resulterade i en 7:a. Men var så sjukt glad att vi kommit runt, två apportstrenden var bruten och jag skulle äntligen få testa hur uppletet och lydnaden fungerade på tävling! Det har liksom varit vårens mål med spåret, att få en avstämning hur vi ligger till med lydnad och upplet inför hösten då vi ska satsa helhjärtat på att klara högrerapporten. Spår är kul men det ingår på tok för lite trevligt sällskap och god mat för min smak.  Lite synd bara att vi inte fick testa vår nya misslyckandestrategi.. Inför uppletet var jag rätt nervös då det var en platt och öppen ruta vilket är typ det sämsta för min springgalna kompis. Men han var grym! Full fart innanför rutan och alla föremål in på 2.5 minut. Lite slarvig ingång gav betyg 9-9.5 men vi var mer än nöjda.

Lydnaden var helt okej, det fanns både stjärnglimtar och hemläxor. Skönast var att inget riktigt oväntat hände förutom att han la sig när jag lämnade honom för inkallningen. Det blev inte heller några 0:or förutom platsen som vi avstod. 

Stjärnglimtar

Fotgåendet - 8.5-8.5  Inte vårt bästa men en jäkla bra lägstanivå. Fin språngmarsch. Trängde något ibland vilket inte hör till vanligheten. 

Framåtsändandet  5-5 JÄTTEDUMT att jag inte stöttade honom i brytpunkten på andra sträckan där han blev alldeles för lång. Första sträckan var grym och i båda skicken gick han rakt och fint. Bra fart i inkallningen och i utskicken. Kommer bli riktigt bra så småningom. Älskar det här kluriga momentet!

Skall  10-9 (jag var tvungen att sätta om honom innan då han satt lite snett vilket ena domaren ansåg vara efter momentet startat)

Tungen 9-8 (hamnade lite bakom mig i sättandet) Bra fart, helt ljudfritt men kom tyvärr tokigt i ingången.

Hoppet 10-10 Fint avstånd s 

Hemläxa

Inkallning med ställande - 6.0- 6.5 I samband med att vi fick bakslag på platsen började lämnandena i inkallningen att strula och han började helt enkelt att springa efter mig. Med den utgångspunkten är jag glad att han inte lämnade platsen. Däremot var det mindre bra att han valde att nosa och sedan lägga sig. Själva inkallningen och ställandet var helt ok även om det alltid går att få till ännu snabbare ställanden. Men det är lämnandemomentet som vi behöver fokusera mest på ett tag framöver. Har en plan för både det och platsen.

Kryp - 6.5-7  Är ju ett moment vi har svårt med men ville absolut inte att han skulle bli hög ytterligare en tävling och valde därför att hjälpa honom ordentligt. Känns som vi är på rätt väg i allafall och i sommar ska vi väl få till det.

Framåtsändandet - Brytpunkt,brytpunkt,brytpunkt. Det vi behöver träna på framöver. Vi behöver dessutom kedja  momentet mer eftersom det var så mycket svårare sträcka två.

Det har varit en helt fantastisk dag och jag känner mig så sjukt glad och nöjd. Förutom Bettan var våra träningskompisar Malena och Ammie på plats för att heja och peppa. Grymt mycket värt. Nu siktar vi mot högrerapporten i höst. Då ska vi vara redo!

I helgen har vi varit på läger med Rapportligan uppe i Garpenberg. Emma hade gjort ett superjobb med att strukturera upp helgen och som vanligt var maten i lika stort fokus som själva träningen

På fredag morgon fick  hundarna ett fint rapportpass och Smilla gick ett litet skogsspår. Efter en grym paella över öppen eld bar det sedan av till Skogsbo där team Fenja anslöt sig och vi körde framföringsövningar. Väldigt nyttigt och helt klart något vi ska lägga mycket tid på i sommar. Känns väldigt bra nu när man slipper koppel.

Coola Fenja

Taylor, Sveriges bästa Irländska terrier i rapport!

RacerLinna

Nisse, färdig för SM helt utan träning!

Mina finaste   

Efter att fått lite fika i magen var det sedan fria aktiviteter. Tommy och Smilla körde räddningssök och jag och Quick hängde på Petri och Nisse på ett uppletande. Den svartvita levererade nog ett av sina bästa uppletanden någonsin, 4 föremål snabbt in, inget onödigt springande och höll sig bra i rutan. Efter en kort vila var det sedan dags för dagens höjdpunkt middagen! Till middagen anslöt team Midas och pappa Dennis. Där serverades en utsökt het chili och till efterrätt blev det upplyttningstårta och irish coffe.

Pavolova, Australiens nationalrätt för Quick och irish coffee för Taylor!  

Efter maten delades det ut lysande partysticks i olika färger till hundarna och vi begav oss ner till skogen där Uffe och Robin förberett en nattrapportbana. Så himla kul och en perfekt start för team Midas på detta galna läger   Banan var kanske 100 m och istället för radio viftade föraren med "sin" färg när den skickade hunden. Alla hundar klarade uppflytten utan problem så det blev en lysande avslutning på kvällen.

Typ så här mycket såg man....

   Natten spenderades på ett vandrarhem i närheten. Blev sisådär med sömnen då vår lilla vaktspaniel gick igång på allt som rörde sig. Lördagen inleddes med rapportträning. Första sträckorna gick fint. Inför fjärde sträckan upplevde jag att Quick kändes väldigt trött och med facit i hand skulle jag struntat i att skicka. Men man lär så läng man lever och resultatet blev en tveksam start och en vändning. Det var inte någon särskilt lång sträcka och efter lite övertalning sprang han. I efterhand kan jag ändå se det som en bra lärdom, att lära sig springa även när han är trött och få en superbelöning hos mottagaren. Efter träningen blev det en helt fantastisk lunch bestående av grillad lax med tillbehör hemma hos Emma och Robin. Där fick Quick och Taylor också uppflyttningspresenter av sina snälla träningskompisar.

Självklart var presenterna färgkodade!

Efter avslutad lunch var det dags för lydnad där vi delade in oss i en appellgrupp och en högre-elitgrupp. Quick har strulat lite med krypet efter tävlingen och senaste veckan har vi tränat en del med koppel så att han fått jobba lite för att trycka ner armbågarna. Kanske har det gett utdelning för plötsligt funkade det riktigt bra. Efter att ha sovit i bilen några timmar kändes han inte alls lika trött och vi passade även på att köra lite framåtsändande med full grupp. Dennis visade hur dom jobbat med momentet och använt sig själva som target. Jätteintressant sätt att träna. Efter lydnaden blev det en kort vila och sedan började jag och Tommy att förbereda efterrätten som var vårt ansvar. 

Dubbel chokladmousse med hallon

Middagen bestod av grillad entrecot/lax med massor av smarriga tillbehör. Även lördag kvällen blev supertrevlig med massor med skratt och planering inför framtiden. I morse skulle resten av gänget ut på ett sista pass men jag och Tommy behövde åka hem då Birk och Vilde hade fotbollsmatch på förmiddagen. Nu är vi helt slut men väldigt nöjda efter en helt fantastisk helg. Maten, träningen, hundarna, sällskapet, allt var i världsklass! Det som saknades var Team Jamie som tyvärr inte kunde hänga med denna helg. Bästa Maja lyckades i allafall ge oss tårar i ögonen då hon gjort en fantastisk film från förra helgen. Den kommer vi titta på varje gång det känns motigt i träningen.