Jag älskar att klura på belöningar. Smillla har ju alltid varit lättbelönad när det gäller mat då hon älskar allt ätbart. Naturligtvis finns det mat som hon tycker lite bättre om och jag har försökt att variera så att hon fått de bästa godbitarna för de bästa prestationerna. Hemma i köket blir det nästan alltid torrgodis och när vi är i lite jobbigare miljö såsom på klubben blir det lite smarrigare godbitar. I spåret blir det ofta kattmat och när det är tävlingsdax laddar jag med kyckling som är den absoluta favoriten. Lekbelöningar har varit svårare och det har vi fått jobba hårt med. När hon MH testades upptäckte jag vilken enorm kamplust hon hade och det är något som jag försökt utnyttja i leken. Leksaker tyckte hon länge var tråkiga men när hon fick kampa med dem blev de plötstligt lite mer värdefulla. Katt och råtta lekar har också fungerat och på så sätt har hon tillslut lärt sig att det faktiskt är riktigt roligt att springa efter bollar. Smilla tröttnar dock snabbt på leksakerna och det är nog tur att min man inte har koll på hur mycket pengar jag har lagt ner på olika leksaker... De senaste veckorna har varit riktigt roliga då det verkar som om hon faktiskt uppskattat lekbelöningarna MER än godiset! Jag har också investerat i en jättelång apa som både piper och låter som en anka. Så fort Smilla fick syn på den blev hon helt tokig och planen är att vi ska ha den som externbelöning när vi tränar uthållighet i exempelvis fria följet eller då vi kedjar ihop flera moment. I går provade vi och gjorde en lägrekedja med linförighet-framförgående-inkallning-hopp. Efter kedjan fick hon sticka och hämta apan och  oj vad hon var lycklig! Vanligtvis brukar hon komma och vilja kampa med leksaken men nu bara sprang hon runt som en galning på appelplanen och gjorde söta små krumsprång. Den där apan var nog en bra investering!