....fast man skulle kunna tro att det var sommar. Sånt här aprilväder gillar jag skarpt! I helgen har jag och Smilla debuterat i avancerad klass rally. Hon gjorde en fin runda och högerhandlingen gick riktigt bra. Tyvärr gjorde jag bort mig när vi skulle backa och började med fel fot vilket resulterade i strul och -10 poäng. Det roligaste var att jag missat att lära in en övning där man ska vända sig ifrån varandra och fick panikklicka in den 5 minuter innan start. I banan gjorde hon sedan den jättefint, duktiga tjejen.   Vi hade varit godkända om jag inte klappat henne efter att funktionären sagt att sista momentet var slut. Nu blev vi i stället diskade... Skum sport det där men Smilla älskar den så jag får helt enkelt gilla läget. Quick var med och fick fin miljöträning och lite lydnadsträning. Jag har hittat ett par lägretävlingar i slutet av maj som jag är sugen på att anmäla till om krypet blir klart. Attans vad svårt jag har haft att lära honom det momentet. Men det känns som att det börjar lossna nu och vi ska sakta och säkert börja plocka bort alla hjälper. 

Vi har också hunnit med ännu en lång löprunda på straxt över två mil. Det är så himla roligt att båda hundarna kan följa med i år då Quick kommit upp i nästan samma kondition som Smilla. Tommy och jag hittade en jättevacker runda runt Edsviken där underlaget var fint och hundarna kunde variera mellan att springa lösa och att dra. Dessutom kunde vi stanna och vattna/bada hundarna på flera ställen. Jag är egentligen en rätt bekväm person som har svårt att motivera mig till att träna. 6-månaders kortet på gymmet som gick ut häromdagen blev exempelvis bara använt 5 gånger. Jag gillar inte att bli kräktrött så att typ tokspringa några kilometer är inte alls min grej. Men att löpa i lugnt och behagligt tempo i vacker natur med sina bästa kompisar är ren njutning och så skulle jag nog kunna springa hur långt som helst. Hundarna har blivit riktigt grymma på att dra också vilket såklart gör löpningen behagligare för min del.   Smilla är starkare än man kan tro och nu harTommy börjat läsa på för att kunna ta grönt kort så till hösten blir det barmarksdrag för dem, jätteskoj!

Njuter av det härliga vädret och passar på att tillbringa så mycket tid som möjligt ute. Vi har varit hundvakter åt Helenes aussie Kingston, en jättefin kille som passar perfekt in i vår flock. Hundarna har lekt massor och jag,Tommy och hundarna lyckades ta oss ut på ett 2 mils löppass. Tommy drog barnvagnen och jag tog vovvarna. Vem har sagt att livet är rättvist liksom  

I går kom Tommys syrra med familj på besök och vi tog en långpromenad till Översjön där jag, barnen och hundarna  premiärbadade. Något uppfriskande....

Det har även hunnit bli ett lydnadspass på klubben och spår för alla hundarna. Alvin och Quick har också tränat sitt första pass. Det är så himla häftigt att se dom tillsammans. Eftersom Alvin bara var 1 år när Quick flyttade hit har de två fått en väldigt speciell relation med ömseseidig kärlek och respekt för varandra. Barn och hund när det fungerar som bäst helt enkelt. Första gången tyckte Alvin han var så duktig att han också var värd en bit av korven Ha,ha

Men andra försöket gick så här fint sötaste kanske blir det rally för dom i framtiden  

Jag har ju haft som mål att försöka kvala till viltspårs-SM och nu är vi anmälda till kvaltävlingen! I dag fick tjejen gå på älg vilket hon tyckt är lite läskigt men nu funkade det jättebra!    Skotten har ju också varit ett orosmoment då jag varit osäker på hur raketincidenten i vintras påverkat hundarna. Förra veckan var vi på skotträning på klubben och det gick hur fint som helst för båda vovvarna, jätteskönt.  Så nu kör vi!!!!

Min bästa duracellkanin gjorde igår också en hjälteinsats då jag tappat mina bilnycklar i sökskogen. Hela sökgruppen ägnade nästan en timme att leta men slutligen fick jag ringa Tommy och skickade hem dom andra (förutom bästa Helene som snällt stannade med oss). Med sig hade han Smilla och hon fick börja med att söka av sökrutan. Hon har ett helt otroligt effektivt söksystem, sick-sackar fram och tillbaka framför mig, synd att det inte är något som lönar sig i uppletandet i brukset..... Efter ca 20 minuters intensivt sökande gick vi ner till parkeringen där hon fick fortsätta. Eftersom jag ville att hon skulle få en belöning för sitt fina arbete släppte jag ett föremål när hon inte såg och sedan blev det korvkalas när hon tog det. Efter en liten vattenpaus fortsatte vi i skogen bakom där vi promenerat med hundarna. Efter en stund börjar hon krafsa i löven och plockar upp nycklarna!!!! Bästaste.   

Hade två mycket trötta och nöjda hundar på kvällen. Sökdagen var annars helt fantastisk, vi har en härlig grupp och många olika typer av hundar vilket är väldigt lärorikt. Det känns som att Quick har väldigt lätt för söket, mycket lättare än han haft för spåret, även om han med tid och träning blivit en riktigt duktig spårhund. I går sprang han rakt och fint ut och gjorde superbra markeringar. Och då är det bara fjärde gången vi tränar i skogen.   

                      Stolt som en tupp över sitt fynd!!!!

Den här veckan har det blivit en hel del hundträning. Vi har ju kommit i gång med vår sökkurs och det är galet roligt. Jag har ju bara kört räddningssök tidigare och tävlingssöket är helt nytt för mig. Efter flera teorilektioner har vi nu varit ute i skogen med vår nya sökgrupp. Vi har tränat markeringar och framslag än så länge och Quick är jätteduktig. Markeringen som tog så lång tid med Smilla fattade han nästan direkt. Första gångerna tog den knasbollen rullen och satte sig sedan med den i munnen brevid figuranten och väntade. Efter ett par gånger hade dock poletten trillat ner och i tisdags när vi var ute var markeringarna jättefina. I söndags var jag figge på klubbens söktävling och det var väldigt roligt och inspirerande att se alla duktiga ekipage. Det här är nog en gren som vi kommer vilja tävla i framtiden.   I vardagen har Quick varit lite smådryg senaste veckorna. Inga stora saker utan mer att han typ lyssnar lite sämre och är väldigt intresserad av spännande dofter. I onsdags hade vi också ett lydnads pass som inte alls kändes bra. En del beror nog på att vi tagit tag i linförigheten igen eftersom den tyvärr ingår i lägre. Jag gillar inte alls att gå med koppel, vet typ inte var jag ska göra av det och tycker Quick får lite sämre attityd med koppel (troligtvis beroende på att jag är obekväm med det). I går hade vi anmält oss till träningstävling på Märsta BK och redan när vi promenerade med hundarna innan fick jag en dålig känsla. Quick drog hit och dit och var allmänt dryg. Var väldigt opepp på att starta överhuvudtaget. Vi värmde upp och då kändes det lite bättre.  När det sedan var dags att gå in på plan hände plötsligt något. Quick blev tokfokuserad och gick som en dröm. Linförigheten var helt underbar och efteråt fick vi beröm av domaren (som var samma som dömt våra söktävlingar) för vår trevliga ingång på plan och vår linförighet där hon tyckte han hade jättefin kontakt och position. Framförgåendet blev faktiskt också helt ok trots att vi tränat det lite dåligt. Tendens till att tjuvstarta och lite stret men rakt och med fina stopp. Han var väldigt taggad och i inkallningen valde jag att gå tillbaka och belöna stadgan då han haft lite tjuvtendenser senaste tiden. Inför apporteringen var han alldelles för laddad (ska laborera lite med förberedelserna) så där blev det både startskall och lite kampmorr. Hoppet gick fint och även budföringen där jag också la in en belöning för stadgan hos mig eftersom han gärna vill tjuva till mottagaren. Men vilken härlig känsla var helt lyrisk efteråt.   Hoppas krypet blir klart så vi kan anmäla till tävling.  I morgon blir det en heldag i sökskogen. Smilla ska också få gå årets första viltspår på älg vilket blir spännande att se hur det går....

I dag fyller Quicken 2 år. Hunden som var fel ras, fel kön och fel valp i kullen blev den absolut bästa kompis jag någonsin kunnat önska mig. Jag har inte vågat tro på det fullt ut, tänkt att problem som jag oroat mig för kan dyka upp senare. Men de dök aldrig upp....  Han har så många fina bitar men det jag uppskattar mest är nog att han är en väldigt orädd, stabil och trygg hund. I arbete är det lustigt nog den sidan som gjorde mig tveksam till honom som liten som är den jag uppskattar mest, hans självständighet. Detta trots att denna egenskap gett mig gråa hår vissa dagar ha,ha. I dag har vi firat med ett riktigt, riktigt klurigt spår med en ny leksak i slutet vilket var en väldigt uppskattad födelsedagspresent. Hipp hipp hurra för bästa svartvita!!!!!!