Jag och Quick började träna vittringen för ca 1.5 år sedan. Då körde vi burkmetoden. Jag valde att från första passet låta någon annan ta i pinnarna och själv bara hålla i min pinne i 5 sekunder. Tanken var att det ändå inte kan bli fel med burkarna och att det därför var lika bra att lägga in den svårigheten direkt. Så här såg det ut då när han var 8 månader:

Vi fortsatte med burkarna och vid 10 månaders ålder hade vi kommit så här långt:

Sedan kom våren och jag bestämde mig för att vi skulle strunta i lydnaden och lägga tiden på brukset. Förra veckan var jag hemma sjuk och fick plötsligt ett jättesug på att träna vittring. Det är ju trots allt ett galet roligt moment att lära hunden och perfekt aktivering trista novemberdagar. Jag provade lådorna en gång och testade sedan om han kunde frysa på en pinne vilket gick toppen!

Jag blev nyfiken på om han skulle klara flera pinnar vilket inte var något problem alls..

Efter det passet blev jag väldigt peppad att verkligen lära honom vittringen fullt ut. Så kul att så mycket satt kvar efter 1.5 år med mängder av aportträning,spår och 0 vittringsträning! Svårigheten med vittringen är ju egentligen inte att lära hunden sorteringen utan att få ihop helheten där hunden går från full fart till att koppla på näsan ute vid pinnarna. Extra svårt med en spring och apportgalning och därför kommer jag fortsätta låta honom frysa tills han klarar detta från hög aktivitetsnivå i olika miljöer. I går prövade vi för första gången på klubben där vi lät Bettan lägga ut pinnarna åt oss så momentet blev rätt tävlingslikt. Gick super!!!! I dag har vi tränat hemma på att gå från hög aktivitetsnivå och lek vilket också gick över förväntan. Nästa steg blir att våga köra denna övning på klubben och öka avståndet till pinnarna. Bästa killen nu måste vi nog tävla lydnad någon gång i framtiden ...