I går fick Smilla komma ut och spåra för första gången sedan tävlingen i Gnesta där vi råkade ut för ett älgmöte mitt i spåret. Tommy hade lagt ett ca 1,5 km långt spår åt oss som fick ligga i nästan 3 timmar. Smilla var helt galen vid påsläppet och drog som en tok i linan. Tänkte att  hon troligtvis skulle tagga ner lite längre fram i spåret men icke, det var 110 hela tiden och vid ett par tillfällen drog hon tom omkull mig. Alla apporterna högg hon som en kobra och när vi nådde slutet hade hon inte lugnat sig ett dugg utan kunde nog ha kört lika långt till. Nu tycker jag inte alls att det är optimalt att hon ligger på så i spåret då det lätt kan bli missar i vinklar och med apporter. Denna gång var det dock inte någon risk för det då hon trots tempot var supernoggrann och väldigt målinriktad. När jag sedan kommit hem och plåstrat om mina sönderbrända händer funderade jag lite kring det som hänt i skogen. Det jag kom fram till är att det faktum att hon fixade störningen av älgen gjort att hennes självförtroende i spåret växt. Det är så lätt att lägga spår utan att tänka så mycket kring annat än längd och liggtid. Jag har i och för sig försökt tänka på att lägga i lite olika miljöer men det kanske inte är så dumt att lägga in lite svårare störningar ibland. Så nu ska här kluras på vad som skulle kunna vara lagom svåra störningar för bästa tjejen.

I går fick även Quick en störning då han gjorde ett litet godissök. En hel ridskolegrupp passerade på vägen nedanför men fina killen tittade bara till lite och fortsatte sedan jmed sin uppgift! Lyckades få med en del av söket på film.

 

Ulla & Skäggisarna

10 juni 2012 21:02

Underbart att det gick så bra m spåret, Smilla e en riktig klippa<3
läääängtar till e sem när vi ska lägga maaaasssssor med spår:)
Va fin han ser ut lilla Quick, målmedveten fast han bara e bebis, det kommer bli så bra med honom
KRAM

http://Www.schnauzermania.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I helgen gick Svenska Räddningshundsförenings årliga lagtävling av stapeln. Vårt lag "Räddare kan ingen vara" fick ett avhopp tidigare i höst och plockade då in Taylors husse Uffe. Taylor kunde själv inte delta men Uffe hängde med som teamledare, någ...

Det är först nu när vi hoppat av räddningsutbildningen som jag inser vilka oceaner av tid vi lagt ner. Skulle tippa att vi tränat räddning i snitt ca 10 timmar per vecka senaste året. Lägger man sedan till spår upplet, lydnadsträning, vanliga hundäga...

I fredags åkte vi ner till Linköping för en lägerhelg med räddningsutbildningen. Vi var nog alla lika överaskade över hur fint boendet var, ett trevligt vandrahem precis vid Göta kanal. Helt klart ett ställe vi kommer att besöka fler gånger!    ...

Var länge sedan det blev något bloggat nu. I slutet av sommaren kände vi oss äntligen säkra på platsen och startade klass 2 i Skutskär. En knäpptyst och trygg hund i platsen var dagens seger. Som startnummer 1 var det var det nästan omöjligt att ladd...

I onsdags åkte jag och Quick ner till Skövde för att vara med på räddningsläger. Då boendet bestod av två omklädningsrum som alla skulle dela på tog jag med tältet som verkade som ett klart mer lockande alternativ. Men då jag för en gång skull anländ...