är i allafall åt rätt håll. Så känns det just nu med Quicks platsträning. Vi fick ett bakslag förra veckan vilket gjorde mig besviken MEN i efterhand kan jag tänka att det nu blivit stor skillnad även på de dåliga gångerna. Förut kunde han börja skifta vikt och nosa innan pipet, det händer aldrig nu. De lyckade träningspassen blir också fler och fler. I går låg han 3 minuter på appellplan samtidigt som en okänd hund tränade precis brevid och det gick jättebra, lyfte hakan någon gång men inte ett pip.   Med tålamod kommer man långt. I dag fick vi ett riktigt härligt kvitto på att vår vardagslydnadsträning gett utdelning. Quick har ju varit rätt pigg på att jaga vilt och jag har varit jättenoga med att han inte fått möjlighet att göra detta. Vid minsta tendens att vinda in mot skogen har jag sagt till honom och han har fått en fin belöning då han kommit in till mig. I rapporten har jag inte varit särskilt orolig då jag inte tror han skulle bryta arbetet. Förra helgen hoppade en hare upp precis framför nosen på honom när vi spårade men den ägnade han knappt en blick, jobbar han så jobbar han liksom. Men det är ju skillnad när man lallar runt på promenad...  I dag var han en bit framför mig när det springer ut två rådjur på ängen som han fick syn på och var på väg att sticka efter MEN när jag säger hans namn tvärvänder han och kommer tillbaka. Bästaste, han fick kampa sönder kopplet men det var det värt!  Det absolut härligaste denna vecka är att Smillas öron nu är helt bra, inga jästsvampar kvar alls. Ultraljudet såg också fint ut och nu behöver hon bara äta ett foder 6 veckor som kommer bryta ner kristallerna.  Vi har spårat en del i dagarna och jag tänkte försöka gå ett viltspårsprov framöver och troligtvis kommer vi även anmäla oss till SM-kvalet i maj, hon måste bara komma över sin älgskräck... Vi har faktiskt fått till ett par bra agilitypass också. I helgen ska jag på sökkurs och världens snällaste Jennie ska ta med Smilla och tävla henne i Strängnäs. Så skönt för henne att slippa sin virriga matte på banan ha,ha  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I helgen gick Svenska Räddningshundsförenings årliga lagtävling av stapeln. Vårt lag "Räddare kan ingen vara" fick ett avhopp tidigare i höst och plockade då in Taylors husse Uffe. Taylor kunde själv inte delta men Uffe hängde med som teamledare, någ...

Det är först nu när vi hoppat av räddningsutbildningen som jag inser vilka oceaner av tid vi lagt ner. Skulle tippa att vi tränat räddning i snitt ca 10 timmar per vecka senaste året. Lägger man sedan till spår upplet, lydnadsträning, vanliga hundäga...

I fredags åkte vi ner till Linköping för en lägerhelg med räddningsutbildningen. Vi var nog alla lika överaskade över hur fint boendet var, ett trevligt vandrahem precis vid Göta kanal. Helt klart ett ställe vi kommer att besöka fler gånger!    ...

Var länge sedan det blev något bloggat nu. I slutet av sommaren kände vi oss äntligen säkra på platsen och startade klass 2 i Skutskär. En knäpptyst och trygg hund i platsen var dagens seger. Som startnummer 1 var det var det nästan omöjligt att ladd...

I onsdags åkte jag och Quick ner till Skövde för att vara med på räddningsläger. Då boendet bestod av två omklädningsrum som alla skulle dela på tog jag med tältet som verkade som ett klart mer lockande alternativ. Men då jag för en gång skull anländ...