I morse bar det av ut till Bro för att försöka oss på ytterligare en lägretävling. Jag och Smilla fick startnummer 1 vilket kändes helt ok, skönt att slippa vänta så länge i skogen. Innan starten får vi informationen att det kan finnas andra apporter ute eftersom samtliga hundar i gårdagens högretävling brytit. Tack för den informationen, precis vad man vill höra en kvart innan start...  Vi fick en riktigt konstig start. Smilla hade svårt att fästa riktigt på spåret som efter ca 30 m korsade ett motionsspår där hon var tvungen att cirkulera runt en stund innan vi kom iväg. Den första delen av spåret korsade massor av stigar och jag var sjukt glad att vi tränat mycket på just sådant. Efter en stund kom vi ut på en torr och öppen mark där vi fick lite svårt med en vinkel. Till slut löste Smilla det och hittade straxt efter första apporten. Lycka!  Efter det gick det som en dans och fyra apporter till hamnade i magväskan. Sedan kom det en hare och satte punkt för vår tävling    . Smilla brukar inte vara så viltintresserad men nu blev hon som tokig. Jag gick tillbaka en bit och försökte få henne att ta upp spåret igen men hon var alldeles för stressad och uppjagad för att hitta rätt. Så det var bara att tacka för oss och åka hem. Även om besvikelsen var stor kändes det ändå skönt att vi missat på en svårighet som vi faktiskt inte tränat på. (vete sjutton hur vi ska träna på det...) 

Eftersom jag avskyr dåliga slut åkte jag ut till Stockholmsavdelningen där jag la ett kortare spår. Medans spåret låg passade vi på att titta på Mia och Kiri som gjorde en fantastisk debut i lydnadsklass 2. Stort grattis till er! Vi fick också till ett fint lydnadspass och lite kontaktfältsträning. På vägen hem tog vi spåret som gick galant och Smilla fick en riktigt grym slutbelöning.  Så nu är känslan åter på topp och haren glömd !